EGENDOMSSKADOR

Egendomsskador
Med egendomsskador menas skador som uppstår på kommunens egendom, till exempel på byggnad, tomtmark eller lös egendom i lokaler. För utförlig definition vad som är egendom, se Allmänna villkor kommunförsäkring pkt 1.13.1, objekttyper eller förklaring av objekttyperna här .
Den vanligaste försäkringsomfattningen för egendom är försäkring för brand-, inbrott- och vattenskada (s.k. BIV) men även allriskskada (en plötsligt och oförutsedd händelse).

Varje kommun bör ha en egen utarbetad rutin för att ta hand sina skadeärenden på bästa sätt.  En sådan rutin bör innehålla information om bl. a följande:

  • Namngiven person, förslagsvis försäkringshandläggaren eller säkerhetsansvarig, som har ett övergripande ansvar över alla kommunens skador.
  • Namngiven person som är kontaktperson i den aktuella skadan.
  • Instruktion om hur och vem som ansvarar för att polisanmälan görs (vid främst vid inbrott el skadegörelse).
  • Vem som ansvarar för att skadeanmälan skickas till Kommunassurans.

När en skada upptäcks
När en skada upptäcks ska erforderliga åtgärder skyndsamt genomföras för att minska omfattningen av skadan samt begränsa eventuella följdskador.  Exempel på åtgärder vid en vattenskada är att

  • stänga av vattentillförseln (huvudvattenledning) och påbörja uppsugning av vatten/torka upp vatten,
  • kontakta behörigt VVS-företag om läget är akut,
  • dokumentera om möjligt med fotografier,
  • ”rädda” lös egendom som är i riskzonen för att bli skadad.

Andra exempel vid andra typer av skada är skyddstäckning, avspärrning, bevakning, sanering, rivning, miljösäkring mm.

Anmäla en skada
Det är viktigt att skador anmäls så snart som möjligt, detta för att underlätta skaderegleringen, möjliggöra restvärdesräddning och att kunna bedöma orsaken till skadan. Om skadan har orsakats av någon annan tex av kommunen anlitad entreprenör, kan det finnas möjlighet att kräva ersättning tillbaka, s.k. regress.

Inledningsvis kan vissa frågor i skadeblanketten vara svåra att besvara.  till exempel pkt 9, ersättningsanspråk. De uppgifterna går bra att komplettera efter hand.

Projektgrupp
Vid alla stora skador samt totalskador bör kommunen bilda en projektgrupp för försäkrings- och återställningsarbete. Projektgruppen kan bestå av representanter från den drabbade verksamheten, fastighetsförvaltare och/eller fastighetschef, ekonomichef, försäkringsansvarig och representant från Kommunassurans/Crawford & Co. Kommunens försäkringsansvarig, säkerhetschef eller motsvarande bör vara projektledare. Samtliga möten ska dokumenteras med minnesanteckningar.

Ekonomi
För de större projekten ska en särskild projektkod tas fram. Samtliga kostnader ska konteras enligt uppgjord kontoplan i överenskommelse med Kommunassurans och redovisas till Kommunassurans med den regelbundenhet och frekvens om Kommunassurans anger.

Uppföljning
Uppföljning av akuta åtgärder såväl som sammanställning av polisrapport, insatsrapport från räddningstjänst, larmrapport från väktarbolag, skadekostnader mm ska genomföras av eller på uppdrag av projektledaren. Dokumentationen ska vara tydlig och ordnad.

Försäkringsbranschens restvärdesräddning (RVR)
När räddningstjänsten avslutar sitt arbete på en skadeplats tar restvärdesräddningen (RVR) över. En restvärdesledare (RVL) arbetar på plats med att minska följdskadorna efter brand-, vatten-, transport- och miljöskador.

Det är räddningstjänsten som kontaktar en RVL om behov finns.

doc Anmälan om egendomsskada - Här anmäler kommunen in skada (brand, vatten, stöld etc) på egendom »